Citadellet

Citadellet i Landskrona är en fästning som också kallas för Landskrona slott. Det är en av de bäst bevarade 1500-tals byggnaderna av det här slaget och även systemet med vallgravar är välbevarat.

Uppförande av fästningen

Det var Kristian III av Danmark som bestämde att citadellet skulle byggas. En försvarsanläggning behövdes på platsen. Huvudbyggnaden placerades närmast sundet och var försedd med många kanoner. Citadellets andra sidor hade skyddsmurar. Dessutom fanns en vallgrav som från början var 70 meter bred.

Att det fanns ett behov av en försvarsanläggning var sant, staden befann sig mitt i en konfliktlinje. 1644 intog svenskarna staden, året efter återtog danskarna den. 1658 blev Landskrona svenskt genom ett avtal efter freden i Roskilde. Efter det skedde en utbyggnad och citadellet blev en av landets modernaste fästningar.

Andra användningsområden

Utbyggnaden blev aldrig färdig och stoppades 1788. Redan från början av 1700-talet hade fästningen använts för placering av fångar och från 1827 blev det ett fängelse för livstidsdömda. På 1900-talet blev det istället en tvångsarbetsanstalt för kvinnor. En känd fånge som vistats där är Hilda Nilsson, en änglamakerska från Helsingborg. Efter andra världskriget fungerade byggnaderna som flyktinganläggning.

Idag ägs citadellet av Statens Fastighetsverk. Byggnaderna används till olika fester och större arrangemang och det ges guidade visningar. I några av de mindre byggnaderna på området sker annan verksamhet.